maddecarlen

nu är det ett tag sedan jag skrev. det vet jag, men har inte haft ork att skriva eller helt enkelt inte orkat lägga den energin.

så hur ser mitt liv ut idag?
Jag lever nu mer helt ensam, har mina barn varannan vecka.
jag kämpade länge för att komma ur min relation med barnens pappa. vilket i sin tur kändes som ett nederlag. men under alla dessa år så har jag iaf försökt allt, förutom att lyssna och rädda mig själv.

det som är jobbigaste i mitt liv nu är alla känslomässiga kränkningar som jag genomgår. att få veta att det jag gjort är värre än vad han någonsin har gjort känns som ett hån. han har ju bett om ursäkt (!) flera gånger. men inte skärpt sig. och när jag inte orkade med situationen mer så ska jag få skit för det? nej tack,

jag arbetet väldigt mycket på att sätta ord på vad jag känner, jag pratar mycket med olika människor. detta dels för att se hur andra ser på allt, men även för att det ger mig en chans att lära mig att uttrycka vad jag känner och tänker. och börja stå upp för det också.

någonstans vill jag tro att jag har en god och sund grund som under åren har grussats ordentligt.

nja, de va nå allt för idag. troligtvis kommer jag att fortsätta att skriva av mig då och de. det hjälper ju =)